Sidor

torsdag 11 september 2014

Dags för sista tävlingarna i år


Tyckte det var dags och skriva ett inlägg på denna blogg, den har ju legat på is under en lång period på grund av många olika skäl. Sist jag skrev var väl nån gång efter SM och jag skulle köra U6 Cycle Tour. Formen var god inför U6, men något som däremot inte var bra var min axel och rygg. Jag fick lov att kliva av på den näst sista etappen då hela min högra sida hade domnat bort, att både vare bortdomnad och känna smärtan som strålar ut i arm och ner i ryggen är svårt och beskriva med ord.

Efter U6 så tog jag beslutet att ta en timeout och försöka komma tillrätta med problemen. Anledningen till att jag gjorde det mitt under säsongen var att vi haft väldigt mycket problem inom det team jag kör för i år och vi hade inte några stora tävlingar kvar på tävlingsprogrammet. Så för att kunna var redo för nästa år så var detta det bästa alternativet och även om jag velat fortsätta tävla tror jag inte att jag skulle kunnat. Jag hade nått min smärtgräns helt enkelt, min kropp klarade inte längre av att koppla bort smärtan som uppkom varje gång vid tävling och även på träning. Så juli och augusti månad bestod av sjukhusvistelser där det gjordes magnetröntgen och olika sorters nerv/muskeltester samt olika behandlingar för att kunna få ordning på mina problem.

I början av augusti började jag känna en strimma av hopp då domningarna började försvinna och jag började känna att smärtan blev mer hanterbar. Äntligen började behandlingarna fungera och tränings- och tävlingsmotivationen började så smått komma tillbaka. I mitten av augusti kände jag inte längre av mina skador och jag kunde börja träna hårdare och känna att det verkligen gav effekt.

Så bestämde mig för att köra tävlingarna som var kvar på den svenska tävlingskalendern. Sista helgen i augusti var det dags för Svanesunds 3-dagars, ett etapplopp som innefattade en kort backprolog, GP-lopp, tempolopp och ett avslutade linjelopp. Detta skulle bli ett perfekt test för min axel och rygg, mina resultat var väl inget och skriva hem om. Fick etappplaceringarna 11, 21, 16, 15 och blev 11:a i totalen men det som var så fruktansvärt skönt var att jag inte hade några som helst känningar från mina skador. Innan detta race var det över ett år sedan jag tävlade utan smärta så kan inte beskriva hur skönt det kändes.

Helgen som gick var det dags och tävla igen och denna gång i Ramnäs och Västerås. Tävlingen i Ramnäs var ett GP-lopp där vi skulle köra 30 varv på en 1,4 km bana och jag slutade på 7:e plats efter det att tätgruppen på 12 åkare splittrats och jag inte orkade stänga luckan fram till de 5 cyklister som kom iväg. Söndagens tävling i Västerås var ett linjelopp på 140km, tyvärr åt jag något konstigt kvällen innan som gjorde att jag fick tillbringa stora delar av natten på toaletten. Men jag bestämde mig ändå för att åka iväg och köra tävlingen då motivation finns där. Kroppen kändes ganska tom redan från start, men det var bara och köra. Varvet vi körde var väldigt öppet så vinden blev riktigt jobbigt, efter 5-6 mil kom jag iväg med Christofer Stevenson och Patrik Moren och vi fick en lucka på som mest 40 sek till klungan. Jag hade hoppats på att klungan skulle slå av på farten men efter 4 mil i utbrytning så blev vi ifattkörda av klungan som då endast bestod av ca 12-15 cyklister. Strax därefter blev det och gå ganska fort i kantvinden och jag var helt stum och tömd på energi så tyvärr fick jag bryta tävlingen med ca 4 mil kvar till mål. Aldrig roligt och behöva bryta en tävling och vissa kanske tycker att jag skulle sparat mig då jag var tom på energi redan innan start men när jag tävlar vill jag vara med och tävla på riktigt inte bara sitta i klungan.

Till helgen är det sista två tävlingarna för säsongen nere i Skåne, ett kort tempolopp på lördagen och sedan avslutningen på Svenska Cupen på Söndagen. Efter det blir det och jobba på min satsning till nästa år som kommer vara lite annorlunda mot senaste åren. Mer om det när jag fått allt klart :)